1 § Köp av lös egendom

Köplagens tillämplighet på ”köp av lös egendom”

1 § Denna lag gäller köp av lös egendom.

Lagen gäller i tillämpliga delar även byte av lös egendom.

Lagen gäller inte överlåtelse av tomträtt.

Vid köp av byggnad som uppförts för stadigvarande bruk gäller i stället för bestämmelserna i 3, 13, 17-21 samt 30-40 §§ vad som föreskrivs i 4 kap. 11, 12 och 18-19d §§ jordabalken. Om en tomträttsupplåtelse enligt 13 kap. 5 § jordabalken har innefattat överlåtelse av en byggnad, gäller de nämnda bestämmelserna i jordabalken dock inte om något annat följer av 13 kap. 8 § jordabalken.

 

Lagkommentar

Köplagens portalparagraf är också den första av lagens fem ”Inledande bestämmelser” och den första av de två paragrafer som reglerar lagens ”Tillämpningsområde”. I den första paragrafen är temat att köplagen är tillämplig på ”köp av lös egendom”.

Även de övriga tre av lagens ”Inledande bestämmelser” kan med bara en tämligen obetydlig extension av detta begrepp sägas avse lagens ”Tillämpningsområde”. Därför används i denna kommentar för överskådlighetens skull rubriken ”Tillämpningsområde” för samtliga lagens ”Inledande bestämmelser”.

I paragrafens första stycke stadgas att köplagen gäller köp av lös egendom. Här framgår dels att lagen gäller avtal som är att hänföra till avtalstypen ”köp”, dels att den gäller köp av egendom som är att hänföra till egendomskategorin ”lös egendom”.

Med ”köp” avses en avtalstyp där egendom presteras med äganderätt mot betalning i pengar.

Egendomskategorin ”lös egendom” är negativt bestämd. Lös egendom är sådan egendom som inte utgör ”fast egendom” enligt reglerna i jordabalken (JB); framför allt 2 kapitlet.

I andra stycket stadgas att köplagen i tillämpliga delar även gäller ”byte” av lös egendom. Byte är en annan avtalstyp än köp. Vid ”köp” har säljaren  att fullgöra en naturaprestation, dvs leverera varan, medan köparen fullgör en penningprestation, dvs betalar varans avtalade pris. Vid ”byte” fullgör båda parterna naturaprestationer, dvs egendom byts mot egendom. Köplagens bestämmelser är utformade för att passa vid avtalstypen köp och passar därför inte alltid vid byte. Därför görs här ett förbehåll av innebörd att lagen endast gäller ”i tillämpliga delar”.

I tredje stycket är intaget ett undantag som avser en typ av lös egendom som köplagen inte skall tillämpas på. Den aktuella typen av lös egendom är ”tomträtt”. Tomträtt är en rättighet i fast egendom, vilken regleras i jordabalken (JB).

I paragrafens fjärde stycke finns detaljerade bestämmelser om tillämpligheten av köplagens olika bestämmelser vid köp av en annan typ av lös egendom, nämligen ”byggnad”. Undantaget gäller under förutsättning att byggnaden har ”uppförts för stadigvarande bruk”. Vid köp av sådana byggnader ersätts vissa av köplagens bestämmelser av motsvarande bestämmelser i jordabalken, vilka är särskilt avpassade för detta egendomsslag.

Begreppen ”byggnad” och ”för stadigvarande bruk”  används mest frekvent i anslutning till jordabalkens bestämmelser om vad som utgör tillbehör till en fastighet (se 2 kapitlet JB).

Vissa avvikande regler gäller beträffande tomträttsupplåtelse. De bestämmelser i köplagen från vilka undantag görs avser lagens dispositiva karaktär (3 §), riskens övergång (13 §), felbegreppet (17-21 §§) och påföljderna av faktiska fel i varan (30-40 §§).

 

Läs mer om köprätt i författarens bok Köprätt enligt 1990 års köplag, en gedigen handbok i köprätt om cirka 500 sidor!

Köprätt

Besök även vår huvudsida Affärsjuridik – tjänster och information.