45 § Prisets bestämmande

Huvudregeln om skäligt pris

45 § Följer priset inte av avtalet, skall köparen betala vad som är skäligt med hänsyn till varans art och beskaffenhet, gängse pris vid tiden för köpet samt omständigheterna i övrigt.

 

Kommentarer

I förevarande paragraf uppställs den övergripande dispositiva huvudregeln för prisets bestämmande. Den anges vara tillämplig när priset inte följer av avtalet. Undantagsvis kan det också hända att priset i enlighet med lagens 3 § blir att fastställa på grundval av partsbruk, handelsbruk eller annan sedvänja.

Den i lagen stipulerade regeln är att köparen skall betala ett skäligt pris. I lagen uttrycks detta som vad som är skäligt med hänsyn till varans art och beskaffenhet, gängse pris vid tiden för köpet samt omständigheterna i övrigt.

Principiellt torde detta att skäligt pris skall betalas innebära att ett enda skäligt pris skall bestämmas. Naturligtvis är förhållandena på en marknad ofta sådana att ett pris som är skäligt, i betydelsen inte oskäligt, kan fastställas inom vissa, ibland ganska vida, beloppsramar. Men det är inte vad som avses här. Det räcker inte att en domstol som tillämpar 45 § fastställer ett pris som inte är oskäligt. I stället kan det sägas handla om att fastställa det mest skäliga priset.

Regeln om skäligt pris har i prejudikatet NJA 2001 s 177 ansetts (direkt eller analogiskt) tillämplig på ”köp och arbetsbeting som direkt eller analogivis omfattas av 1990 års köplag”, dvs såväl vid köp som vid entreprenad och andra tillverkningsavtal.

När det blir aktuellt att fastställa ett skäligt pris vid tillverkningsavtal och tjänsteavtal kompliceras bedömningen av den sedvana enligt vilken priset för ett utfört arbete ofta bestäms på ”löpande räkning”. Det innebär normalt att säljaren respektive uppdragstagaren är berättigad till kompensation för sina kostnader med ett visst procentuellt påslag.

Vid denna typ av avtal kan det vara närliggande att låta principerna för prisets bestämmande på löpande räkning vara avgörande  vid bestämningen av vad som är ett skäligt pris enligt den förevarande paragrafen.

Det finns emellertid anledning att hålla i minnet att metoden med prisbestämning på löpande räkning lägger hela risken för oväntad fördyring på köparen (uppdragsgivaren). Detta kan vara betänkligt eftersom säljaren (uppdragstagaren) är den ende som i någon mån kan råda över detta och dennes egen ersättning dessutom normalt ökar när kostnaderna ökar.

Metoden riskerar därför att bli mycket säljarvänlig i sådana situationer där säljaren misslyckats med att hålla kostnaderna nere. Vid prisbestämningen enligt förevarande paragraf torde dock fokus inte primärt ligga på säljarens kostnader och ansträngningar, utan på att det pris som köparen betalar för den färdiga varan motsvarar dess värde för honom. Det hindrar dock inte att principerna för prisbestämning på löpande räkning kan få stor betydelse för prisets bestämning vid tillverkningsavtal och andra tjänsteavtal som direkt eller analogivis omfattas av regeln om skäligt pris.

Läs mer om köprätt i författarens bok Köprätt enligt 1990 års köplag, en gedigen handbok i köprätt om cirka 500 sidor!

Köprätt

Besök även vår huvudsida Affärsjuridik – tjänster och information.